Jomenjajustdet

Jag har ju helt glömt bort att berätta om mitt fortsatta detektivarbete om de mystiska enäggstvillingslärarna i Mathildas skola... Hur kunde jag göra det, när det ju bara är såååå intressant? Hrm.

I alla fall. Jag hamnade bredvid en mamma med barn i en av tvillingarnas klass på zoo-trippen och hon kunde berätta att de (tvillingarna) också bor i ett och samma hus, som de köpt ihop, och bara har en bil. Att de bara har en bil (och fråga mig inte varför de inte har två, när detta är bilens förlovade land och man fakstiskt inte kan ta sig någonstans nästan i Charlotte utan bil.) leder till att de måste jobba ihop, för annars skulle ju inte en av dem komma till jobbet, så de samåker alltid. Å andra sidan har de alltid jobbat ihop, liksom de gick på samma universitet och på samma utbildning. De dejtar också bara killar som är bröder eller kompisar.

Allt detta har de tydligen insett inte är så värst sunt. Kanske. Men de skyller på att deras mamma alltid klädde dem, och behandlade dem, helt identiskt när de växte upp.

Mina two cents? Det är ju väldigt bra om de kommit på att det inte är så lyckat att leva sitt liv som en individ. Men de gör inte nåt åt det just heller direkt. Summa sumarum så fortsätter jag att tycka att det bara är... konstigt. Milt sagt.