Nu har jag surfat runt och tittat på diverse bilder av gårdagens Valborgsmässofirande hos favoriterna. Samtliga med paraplyer i bild.
Det är konstigt med det där att vara utlandssvensk, för man glömmer bekvämt bort vissa delar av hur det är att leva i Sverige."Åhhhh, Valborgsmässofirande..." tänker man nostalgiskt "Middag med vårprimörer, kanske grillad korv, studentsång, blånande vårskymning och KÄNSLAN av att 'Nu är det vår'". Ja visst, allt det finns, men återigen, hur många Valborgar har man inte tillbringat i 5-gradigt duggregn? Eller ännu tidigare i åren, med alldeles för mycket sprit? Och så är det lerigt och djävligt runt elden, som dessutom alltid lyckas blåsa rök och gnistor åt just det håll man står, oavsett VAR man står, "manskören" är nån halvdan lokal kör med gulnande studentmössor där hälften av deltagarna har slutat (eller dött?) så man absolut inte hör ett dugg av vad de resterande 10 gubbarna sjunger om man inte står precis bredvid ,och där det alltid slutar med en kolsvart korvstump, eftersom man tappade den f-bannade korven i glöden trettiofem gånger. Så kan det ju också vara och det är väldigt mycket mindre lockande, om man tänker efter. Även om det kanske har sin tjusning det med, som minnen betraktat.
I alla fall så firade vi inte det minsta Valborg här (tyvärr, för här hade det varit perfekt - underbar vårkväll!), även om vi verkligen hade behövt elda brasa. Herr Dahlstrand, i sin nitiska och (nu protesterar han högljutt, det vet jag) viss ormparanoia, har nämligen röjt bort en väldans massa kvistar, små buskar och sly från vattenkanten vid vår lilla damm. För si så där en månad sedan. Sedan dess har detta lilla berg av kvistar legat där det låg och sett ut just precis som ingenting annat än en valborgsmässoeld i vardande. Vad som har flyttat in och nu bor i den vågar nog ingen av oss tänka på. Vi hade ju kunnat leka svensk valborg,och skrämt slag på alla grannar, genom att göra vår egen lilla eld och tja, herr Dahlstrand sjunger faktiskt riktigt bra, så han hade ju kunnat vara manskör, och barnen hade säkert velat grilla korv också. Om det inte var så att jag tror att vi fått både polis och brandkår på halsen. Jag misstänker starkt också att vår nitiska villaägarförening hade kommit och botfällt oss dessutom, för något galnare än att elda i sin trädgård har de nog aldrig hört talas om. Dessutom är det vattningsförbud, för vi är mitt inne i en "draughtperiod" (vi får dock vattna på söndagar, alltid något), så jag kan se hur det hela skulle kunna sluta i mindre katastrof.
Fast, det skulle väl också vara ett Valborgsmässominne, på sitt eget lilla sätt. "Minns ni barn, den Valborg när vi eldade upp vårt hus och fem andra närliggande? DET kan man kalla brasa."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar