tisdag 15 april 2008

En nybliven fem-åring i västerled

Tänk att hon blir så stor, min lilla tjej… Att det verkligen är fem år sedan hon låg där alldeles nyfödd, arg och hopkrupen som en groda - och ändå sötast i världen. Arg kan hon förvisso vara fortfarande för all del, men hon är inte hopkrupen det minsta. Dock är hon definitivt sötast i världen. Enligt klart partiska föräldrar :-).

Nu är hon stor nog att veta att man ska ligga kvar i sängen när det är ens födelsedag och vänta på uppvaktning. Jag misstänker att hon var vaken redan strax före 6, men inte ett pip hördes förrän vi kom vid 7-tiden, då hon strålade som en mycket (vaken) sol. Ok, jag kan tycka att det är lite grymt att vänta så länge, när vi ju VISSTE att hon skulle vakna tidigt, men tyvärr måste väl erkännas atta en höggravid mamma inte orkar gå upp i ottan. Men massor av födelsedagssång, tårta och många paket gjorde nog att det inte var allt för många sura miner.

Sedan hade den elaka mamman planerat in 5 års-kontrollen hos doktorn också, så där lite lagom som grädde på moset. Mathilda hade förberett sig på att det kanske skulle behövas lite sprutor och vaccinationer, vilket lyckligtvis visade sig utebli, för hon hade redan fått alla vaccinationer hon behöver inför skolstarten förra året. Däremot tog de ett blodprov, för att kolla järnvärdet, och det var ett av de där hemska som jag minns från min barndom, i fingret där de liksom måste pressa, pressa, pressa ut blodet. Huga. Prinsessan visade sig dessutom ha ytterst osamarbetsvilligt blod, för det vägrade komma ut så de fick sticka två gånger. Inte helt populärt, men på det stora hela var hon hur duktig och “stor” som helst, jag var så stolt över henne.
Eftermiddagsfirandet blev cupcakes till mellanmålet i skolan och mer sång och ljusblåsning, följt av önskad middag på Applebee´s, där personalen sjöng nån sorts födelsedags klapp-och-sång, samt bjöd på dessert. Sedan tror jag lilla fröken, sina nyblivna stora fem år till trots, var rätt färdigfirad och nöjd.

Nu återgår vi till lite vardag igen, och samlar kraft innan lillprinsens födelsedagsfirande drabbar oss i början av juli. Visserligen har vi herr Dahlstrands födelsedag däremellen, men någonting säger mig att han varken är lika sugen på att jag kommer med cupcakes och samlar personalen i fikarummet för lite eftermiddagsfirande, eller vill gå på Applebee´s och få gratis glass sunday med tillhörande sång. Och lika skönt är väl det.

Inga kommentarer: