tisdag 29 mars 2005

Man lär så länge man lever

Nya saker jag lärt mig den senaste tiden...

... Att det inte bara finns gräs. Här har jag levt i över 30 år i den fullkomligt blåögda tron att det som är grönt, växer på marken och måste klippas med jämna mellanrum, bara heter gräs. Nej minsann, så är icke fallet, det finns en miljard (minst) olika grässorter som alla ser olika ut och passar olika bra att plantera i olika klimat och på olika ställen! Det finns tjockt gräs, fint gräs, värmetåligt gräs, gräs som trivs i skugga, gräs som måste vattnas tre gånger om dagen, gräs som aldrig behöver vattnas, gräs som växer fort, gräs som växer långsamt, vårgräs, sommargräs, höstgräs, vintergräs, stickit gräs, mjukt gräs, kort sagt, det verkar finnas lika många olika gräsvarianter som det finns människor med gräsmattor. Pust. Detta har jag nu lärt mig eftersom vi, just det, ska plantera oss lite gräs. Vi har en mycket liten gräsplätt utanför vårt hus med ett stort träd på. Där växte gräs i godan ro när vi flyttade in och vi tänkte väl inte så mycket mer på det. Förrän vi fick för oss att rensa bort ogräset som växte bland gräset. Dum idé. Mycket dum idé till och med, när man inte just vet så mycket om gräs, skulle det visa sig. Herr och fru Dahlstrand förfasade sig över hur hela deras gräsmattan vid en närmare granskning bara verkade bestå av fult ogräs, varpå sagda par resolut drog på sig trädgårdshandskarna och drog upp "ogräset". Mm, det var inte ogräs vi drog upp, kunde vi efter ett par veckor konstatera, det var gräset självt. Nu skulle man ju kanske kunna tycka att vårt gräs väl ändå inte varit så mycket att ha, när det så lätt kunde förväxlas med ogräs, men så här i retrospekt så var det ändå finare med grönt än med små gräsfläckar med brun torr jord emellan (Det såg ut ungefär som om vår gräsmatta drabbats av fläckvis håravfall).

Denna torra jord har vi nu levt med en höst och vinter, men så när solens strålar började få oss att tänka på sommar, konstaterade vi att det var dags att ta itu med vår lilla gräsplätt. Herr Dahlstrand, varande den nogranna ordningssamma man han nu är, har gjort en massa research och undersökningar om gräs (Fru Dahlstrand hade, om sanningen nu måste fram, säkert lika gärna bara åkt och köpt första bästa gräsfrön och strött ut lite överallt. Gräs som gräs liksom.) och på fredag får vi levererat vår nya gräsmatta. En mjuk och fin gräsmatta, som tål massor av värme, inte vill vattnas för mycket och typ bara behöver klippas en gång i månaden. Hur bra som helst låter det i två gräsokunniga, och rätt gräsointresserade, människors öron. Man skulle ju kunna tänka sig att mina nyfunna kunskaper om gräs tar slut här, jag menar hur mycket mer gräsrelaterat kan man behöva kunna?... Haha, säger jag bara. Ni tror väl ändå inte (som jag länge trodde) att man bara slänger på den nya gräsmattan hur som helst heller? Nä, tänkte väl det. Jag har därför även lärt mig om hur vi ska få död på vårt gamla, fläckvisa, gräs, samt var näring ska läggas och att vi måste ta kål på äckliga maskar som äter gräsrötter (det ska väl vara Houston för att till och med maskar ska vara farliga. Åtminstone om man är ett gräs.) och, inte minst, att en pall med gräs väger ett ton! För lite gräs! I sanningens namn ska väl också tilläggas att jag bara lär mig med ett öra, det är herr Dahlstrand som blir gräsexperten här i familjen och även herr Dahlstrand som gräver bort det gamla gräset och ska lägga dit det nya. Herr Dahlstrand är duktigt han, till skillnad från sin (något lata) fru. Å andra sidan, hade det bara varit tal om gräsfrön, hade jag så gärna hjälpt till. Så det så.

... Att det är dumt att glömma bort att man är gravid och försöka springa. Det är väldigt oskönt, kan man meddela. Det kändes ungefär som att försöka springa med ett bowlingklot hoppande upp och ner på ens stackars kissblåsa. Och allt för ett ynka paket gräddes skull. Var det inte värt.

... Att barn alltid ska ha haklapp om de äter frukt som rinner (läs nektarin), särskilt om de har på sig någonting annat än vita kläder. Jo för vita kläder kan man bleka fruktfläckar på, men det är mycket mycket knepigare när de, säg, har haft på en vit/rosa tröja, där man inte upptäckte några fruktfläckar förräns tröjan kom ut ur torktumlaren och därmed hade fått de fula bruna fläckarna fastetsade i, naturligtvis, det rosa tyget. Tre tvättar med fläckborttagningsmedel ledde inte till någon som helst förändring av fläckstatusen och efter att allvarligt ha övervägt att droppa lite klorin här och var över tröjan och på så sätt förvandla den till en piffig batikprickig tröja, slängde jag resolut ner hela alltet med klorin och bad till de högret tvättgudarna. Tröjan kom ut - mycker mera ljusrosa än tidigare OCH med tre bruna fläckar. Jag ger upp, tröjan får gå till de sällare tvättmarkerna, om inte nån annan har nån bättre idé? Hm, färga hela tröjan brun kanske ;-)?

... Att man inte ska kryssa i att man vill att ens Ipod ska uppdatera sig automatiskt varje gång man kopplar upp den till datorn, innan man laddat ner alla sånger från Ipoden till datorn första gången vill säga. Då försvinner nämligen allting, eftersom datorn inte innehöll några låtar, men ändå bestämde sig för att det var den som hade "rätt". Bye bye 1200 sånger...

Som synes, detta är bara ett litet axplock av nyttiga livserfarenheter och kunskaper man får i sig på ett par dagar. Kom inte och säg att man inte lär så länge man lever.

Inga kommentarer: