söndag 4 september 2005

When the goinng gets tough, the tough goes shopping

Så var det söndagkväll igen. Och trots att Katrina-katastrofen legat lite som en sorts grå filt över min vardag, jag tror det som berör så mycket är hur nära det hände och hur mycket nöd och elände som skett - praktiskt taget på vår bakgård, så har vi lyckats ha en synnerligen trevlig helg ändå. Kanske just för att vi varit tillsammans hela familjen och "bara" varit, det är ju ändå det viktigaste, inte just vad man gör. Sedan skadar det förstås inte att vi tillbringat en stor del av vår helg i affärer, det gör ju aldrig saken sämre ;-) (Sa hon och hoppade snabbt från det humanitära till det materiela. Japp, sån är hon; Dahlstrandskan ;-)).

I går inhandlandes väl kanske inte så där värst mycket, vi besökte visserligen ett shoppingcenter där vi aldrig varit förut, men det blev mest karusellåkande av. Jo för det har visat sig att prinsessan är en karusellälskare av stora mått och eftersom det verkar finnas karuseller i var och vartannant shoppingcenter här, så är det ju bara att finna sig som mamma och pappa och glatt åka med. I alla fall pappa Dahlstrand verkar åka med med relativt gott humör, mamma Dahlstrand å sin sida har klara anlag för åksjuka och blir lite illamående bara hon tittar på karusellen, så hon står så gärna över. Nån måste ju vakta lillprinsen också, hävdar hon bestämt...

I dag däremot, begav vi oss till det större outlet-centret väster om stan. Utflykten var egentligen bara för prinsessans skull, hävdade mamma Dahlstrand (med alla fingrar och tår i kors), eftersom hon blivit så förtjust i en restaurang de har där som är full med fejkade apor och andra djungeldjur och det vore ju "så roligt för henne att åka dit igen. Vi behöver ju inte handla nåt speciellt". Sa fru Dahlstrand och såg bedjande med sina blå på herr Dahlstrand. Som naturligtvis höll med.

Mamma Dahlstrand kom hem med ett par byxor, fyra tröjor, två skjortor och två (jaja, de var faktiskt på rea) handväskor. Och två amningsbh:ar, vilket var behövligt, men inte lika kul. Hon tyckte också att det var jättekul att gå på djungelrestaurang ("Men Mathilda, ska du verkligen inte ha lite glass till efterrätt...?") och i övrigt shoppa loss. Det var alldeles för länge sen och väldigt välbehövligt. Om hon nu bara hade några par skor att ha på sig också...

I övrigt ekiperades prinsessan med diverse mer höstlika byxor och tröjor, samt tre par extremt behövliga skor. Mamma Dahlstrand har haft väldigt dåligt samvete senaste tiden över att hon ignorerat det faktum att dotterns fötter faktiskt, av någon märklig anledning, inte slutat växa. Det inbillade hon sig där nån gång i maj, när senaste skoinköpen skedde och hon fick hicka över att barnskor kan kosta minst lika mycket som vuxenskor, men så var alltså inte fallet. Men nu har nya gymnastikskor samt en mildare variant av finskor (nej, inte finskor. FINskor sa jag ;-))/sandaler (att ha till klänning) inhandlats och mamma Dahlstrand känner sig väldigt nöjd. Pappa Dahlstrand höll på att få ett litet hjärtsnörp av prislapparna, men mamma Dahlstand hävdar fortfarande envist att de behövdes allihop, alla tre paren. Så det så. Man kan aldrig ha för många par skor, så liten man än är ;-) (Och i sanningens namn ska väl då tilläggas att dotterns totala skoinnehav nu uppgår till fyra par, så det är inte något absurt överflöd.).

Lillebror Dahlstrand ekiperades minst av alla. Till sin mammas stora sorg var hon tvungen att konstatera att det är svårt att motivera lika mycket shopping till andra barnet som till det första. Han har ju liksom en himla massa redan. Men ett par snickarbyxor fick han sig tilldelat i alla fall, samt några mjukisdito. Han kissar ju på sig så mycket, hävdade mamma Dahlstrand bestämt och plockade glatt åt sig ett par krokodilmönstrade mjukisar.

Även pappa Dahlstrand fick sin höstgarderob utökad i form av några par byxor och tröjor. Dessutom fick han ju åka karusell en vända också, så det var inte särskilt synd om honom ;-).

Inga kommentarer: