Helg har det varit och fler dagar än så och jag har mest bara vara kvällstrött. Därav inga uppdateringar. Man skulle ju kunna tänka att det gick att uppdatera på dagarna också, typ när Mathilda sover middag, men se det går inte alls; Antingen (mest troligt) sover jag nämligen middag själv (fast det inte var tänkt så) eller så har jag haft ett trängande behov av att spela Cubis... Det är nåt mysko med såna spel, a la Tetris, för de är helt beroendeframkallande, fast man mest blir arg på dem och framförallt på sig själv för att man ödslar en massa tid... Men spelar, det gör man. Så därför blir det inga uppdateringar förrän på kvällarna -tänker jag. Och så somnar jag. Av utmattning från allt Cubis-spelande må tänka...
I alla fall har vi väl hunnit göra några andra saker än sova och spela dumma spel (vi och vi, herr Dahlstrand ska inte anklagas för nåt Cubisspelande, det skulle nog aldrig falla honom in. Han är mycket mer diciplinerad och ståndaktig än jag, min gode man.). Vi var på gymmet i går och säga vad man vill om att vara gravid och träna, fort går det ju inte. Nu har jag i och försig mest styrketränat, för att undvika att belasta mina stackars fogar, men jag känner mig ungefär som Jenny 88 år; Den eventuella styrka som jag en gång kanske, kanske hade (och den var nu väldigt eventuell till att börja med, det ska erkännas, men ändå) den är så borta som aldrig förr. Jag sätter typ 2 kg på maskinen och så huffar och puffar jag tills jag blir alldeles matt av ansträngning. Till och med pensionärerna på gymmet lyfter tyngre än vad jag gör just nu! Och skrattar säkerligen åt mig i smyg... Men men, jag är i alla fall där och lite huffande och puffande är säkert nyttigt, oavsett orsaken. Inbillar jag mig.
Sedan var vi på fest på kvällen, hos herr Dahlstrands chef, vilket var utmärkt trevligt. Prinsessan fick vara hemma med ny barnvakt, vilket ledde till stora gigantiska gråtatacken när vi gick, men när jag ringde hem tio minuter senare så hade det ätits glass och dansades det framför tv:n, så jag tror att hon överlevde ;-). Sedan måste jag nog ha ett litet samtal med barnvakten, för hon hade "stränga" (nåja) order om att prinsessan skulle lägga sig vid 20-tiden senast och vad säger hon när vi kommer hem om inte: "Ja Mathilda hade inte alls nån lust att gå och lägga sig, så hon somnade inte förrän 21.15" Men hallå!?? Mathilda har ALDRIG lust att gå och lägga sig, om man skulle vänta på att hon skulle få lust, skulle hon väl somna stående av ren utmattning, men hon går och lägger sig ändå, därför att vi bestämmer att hon ska göra det. Och så somnar hon på tre sekunder (oftast). Det är helt enkelt inte hon som bestämmer, för hon förstår inte att hon är trött. Men visst, inte gör det så mycket om hon är uppe sent nån kväll och jag gjorde ingen stor grej av det, problemet är bara att lilla fröken inte på nåt vis sover längre om hon går och lägger sig senare (gjorde hon det skulle hon nog aldrig lägga sig före midnatt på helgerna om herr Dahlstrand och jag fick välja ;-)), istället vaknar hon och är arg, outsövd och vi får alla tampas med en mycket grinig prinsessa fram till lunch och middagsluren. Fast det kunde ju inte barnvakten veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar