lördag 25 september 2004

Lördag i västerled

Så mycket för Ivan, orkaner och tropiska regnväder: Det kom inget regn på torsdagen, det kom inget regn på fredagen... I dag regnade det i en kvart. Nu skiner solen. Jag skulle kunna säga "I told ya´"...

I går hade i alla fall herr Dahlstrand och jag myskväll alldeles på egen, ensam hand. Vi hann med både god middag (med god, STOR, biff) OCH film - det var nästan så att man glömde bort att man hade barn där ett tag ;-). Vi såg "Wimbledon", vilket visade sig vara en riktig myspysfilm. Även maken tyckte att den var riktigt ok, så det måste ju göra att det inte bara är en tjejfilm. Till min förvåning tyckte jag även om Kirsten Dunst, vilket jag inte riktigt gjort tidigare, så även det drog upp betyget lite. Som de flesta "feelgood" romantiska komedier så var den ju visserligen totalt förutsägbar, men det gjorde ingenting, jag lämnade biografen med ett leende på läpparna och en varm känsla i bröstet. Så den rekomenderas verkligen!

Trots vårt "gedigna" kvällschema, hämtade vi Mathilda hos grannen K strax före 22-tiden, där hon sov gott. Hon var lite hängig igår och sov inte särskilt länge alls under dagen, varför K hade lagt henne för natten vid 18 (!!). Det var väl i och försig ok, var hon trött så var hon, men när vi hämtade henne och bar hem henne, så piggnade hon ju naturligtvis på sig och var sedan vaken till och med efter det att mamma och pappa Dahlstrand däckat för natten. Det sista jag hörde innan jag somnade var loppisen som låg och småpratade för sig själv inne i sitt rum, så jag vet inte riktigt när hon väl somnade om. Mamma Dahlstrand närde en fåfäng förhoppning om att hon skulle sova extra länge eftersom hon var vaken så där "mitt i natten", men se det kom ju naturligtvis helt på skam. Claes gick upp för att åka iväg på en golfrunda vid 6.30 och strax därefter började det låta från barnkammaren. Jag snabbade mig dit med en flaska välling, men inte ens den fick fröken Dahlstrand att somna om och vid strax efter sju var det bara att masa sig upp. Med betoning på masa, för jag var inte alls sugen på att gå upp, det var alldeles mörkt och grått ute och jag var mitt i en trevlig dröm. Så jag masade mig upp och hämtade Mathilda och sedan fick hon sitta i vår säng och titta på "The Wiggles" i en halvtimme medan jag mornade mig. Efter den dryga halvtimmen ville Mathilda ner på golvet, vilket hon så klart fick och sedan gick det väl en tre minuter och så hördes misstänkta "plask plask" från badrummet till. Hon vet vad hon ska göra, lilla fröken, för att få (lat) mamma till att spurta upp ur sängen: Glad i hågen stod hon och tvättade toaletten med toaborsten så det skvätte långväga :-). Så började min lördag. Nåväl, det var ju rätt tänkt och betydligt bättre än att hon slängt ner snutten i toaletten, vilket jag först var rädd för, så jag kunde ju inte bli så där värst arg, hon ville ju bara hjälpa till!

Herr Dahlstrand golfade alltså bort halva lördagen (nu lät jag som en gnällig fru, det är jag inte. Han är väl unnad lite golf, men det är ändå trist att han är borta.), medan jag städade/rensade upp återstoden av garderobsförådet som var kvar från förra helgen. Mathilda tyckte att det var en jättetråkig syssla mamma höll på med och ägnade därför sin förmiddag åt att gnälla och dra mamma i byxorna alternerat med att bryta ihop och ligga gråtande i en hög när hon inte fick plocka ut alla strukna och vikta dukar och tygservetter ur sin förvaringslåda. Att säga att vi hade en trevlig mor-och-dotter-samvaro-lördag vore att säga för mycket och vid 11-tiden var det bara att stoppa lilla fröken i säng för en tidig sovstund och hon däckade på en gång. Sedan fick jag nog ungefär dubbelt så mycket gjort under en och en halv timme som jag fått på tre timmar tidigare.

I eftermiddags åkte vi (och övriga efterlämnade fruar och barn) iväg och mötte upp med Claes och hans golfkompanjoner på ett fik och åt lunch och sedan åkte vi ett par ärenden och gjorde just inte så mycket mer. Kvällen hade vi tänkt ägna åt att titta på film, men vi kunde hitta nån på tv som vi ville se (det är bara att konstatera att det inte hjälper att man har hur många tvkanaler som helst, det är ändå mest bara skräp på de flesta. Suck.) och vi är för lata och trötta för att åka iväg och hyra nån, så det blev visst så att maken hamnade framför tv:n och jag fastnade här. Fast det blev ju uppdaterat här i alla fall, och det är ju alltid något :-).

Inga kommentarer: