fredag 2 oktober 2009

Hmmm

Om man dammsuger upp något som ser märkvärdigt likt ut ett julgransbarr i oktober, betyder det då att man dammsuger alldeles för sällan, eller att granbarr har en sällan skådad förmåga att gömma sig för solen och komma fram när man minst anar?

Nåja. Om drygt två månader blir alla barr legitima igen. Tills dess låtsas jag som det barrar regnar.

5 kommentarer:

Camilla sa...

Ibland tror jag att de dar granbarren har en formaga att gomma sig och sedan dyk upp som gubben i ladan nar man minst anar det.

Lena sa...

Slipper det problemet då jag har plastgran ;)

Tittar till dig då jag tar en surfrunda nattetid, svårt att somna ikväll igen *suck*

Hoppas allt är bra med dig/er!
Kram

The Karlssons sa...

Jag längtar efter granbarr - just den senaste veckan har sommaren övergått i höst här i sydöstra England.
Just hemkommen från amerikanska ambassaden i London, där vi nådigt beviljats arbetstillstånd i det stora landet i väster. Som svar på din fråga på min blogg, Jenny, ja, vi ska förflyttas till Houston vid årsskiftet. Granbarren får därför i år avnjutas i Sverige.
Är du i Houston och hälsar på ibland? Kanske ses vi snart igen?

AnnaA sa...

I år ska vi nog ha en riktig julgran eftersom sonen tyckte det var fusk förra året. Och så har vi ju kastat plastgranen också... Så jag ser fram emot att hitta barr på alla möjliga ställen. I dotterns mun bl.a. :D

Jenny sa...

Camilla: Precis så tror jag också! Hur kan man annars förklara att de ploppar upp i september där man typ dammsugit tre gånger i veckan sedan januari!? Kram!

Lena: När vi bodde i Houston, där de riktiga granarna var både hunddyra och av dålig kvalitet, propagerade jag stenhårt för plastgran. Nu kan vi åka själva och hugga den i bergen och då känns det plötsligt helt ok med barr igen. Kram!!

TheKarlssons: Vad roligt det ska bli att få läsa om era upplevelser av Houston - trist bara att Katarina m familj hann flytta hem antar jag. Fast där finns ju gott om andra svenskar förstås :-)! Vore jättetrevligt att ses igen, kanske tar ni en tur uppöver östkusten nån gång, vem vet? Kram!

Anna: det är något visst med riktiga granar, det kan inte hjälpas. Jag är dock lite orolig för kombinationen Sven och gran, eller snarare Sven och julgranskulor, men vi får väl sätta staket eller nåt ;-). Kram!