Nu är jag lite, lite (ok lite) freaked out. Jag har inte gått runt och oroat ihjäl mig för svininfluensan, tänkt liksom att det är en influensa som alla andra influensor, vi vaccinerar mot den när vi kan och håller tummarna fram tills dess. Liksom.
I morse läser jag i tidningen att nu har man minsann börjat skicka ut vaccin och North Carolina ska få 600,000 doser i första vändan och kom och vaccinera er med början i nästa vecka. Jag ringer till barnens läkare på en gång och tänker att nu är det lika bra att beställa tid tidigt, så får vi det ur världen innan någon blir sjuk. Men. Men. Då svarar de att de inte har beställt något vaccin och inte tänker vaccinera mot svinis i nuläget på vår barnläkarmottagning!!? När jag något förvånad undrar varför, så svarar sköterskan att läkargruppen helt enkelt inte tycker att det gjorts tillräckligt många studier på biverkningar hos barn för att de ska kunna känna sig säkra på att det är helt ofarligt. Det är antagligen fine, man har inte hört om några allvarliga biverkningar, men man har helt enkelt inte testat det på tillräckligt många barn för att vara helt säkra och därför har våra läkare valt att avvakta vidare studier.
Det var just då jag började känna mig lite svettig. Jag är otroligt glad för att vi har läkare som vågar ta egna beslut, och värnar om barnens bästa (eller om man vill vara mer cynisk, antagligen värnar om att de inte ska bli stämda. Såklart.), oavsett vad alla myndigheter säger. Jag skulle ju aldrig vilja utsätta mina barn för någonting som inte är ansett som säkert. Samtidigt så vill jag ju helst skydda mina barn från att få svininfluensa och bli jättesjuka. Alla vaccin har ju fler eller färre biverkningar, så det är inte så att jag tror att läkarna väntar på att det ska vara 100%-igt säkert heller.
De bad mig återkomma i början av november och tills dess får jag väl fortsätta att låta bli att oroa mig och tro att svininfluensan är den nya böldpesten. För det är den inte och med största sannolikhet kommer barnen bara att bli sjuka, och sedan blir de friska och jag behöver inte oroa mig mer för vaccin eller inte. Och kanske borde jag springa iväg och vaccinera mig själv, och Herr Dahlstrand, också, när jag ändå är farten. Jag kan ju börja med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar