Konsten att lite snabbt välja skola

Kronprinsen går i en skola/dagis 3 dagar i veckan, där Loppan också gick innan hon började riktiga skolan. Han trivs bra och jag har trivts väldigt bra med själva skolan också, den är relativt liten och alla lärare känner alla barn. Frid och fröjd.

Förutom att Elias precis bytt fröken. Igen. Nu har han haft fem (5) fröknar på ett drygt år och det börjar kännas lite mycket. Den fröken som just slutade var jättebra, och den fröken som Mathilda hade förra året, som alltså undervisar 4-åringar i sk Pre-K (förberedande skolklass kan man väl kalla det för) var jättejätte bra också och det har väl varit lite det som hållit mig kvar, alla lärarbyten till trots. Det och det faktum att lillgrisen ska börja där, två dagar i veckan, till hösten, och att det har känts bra att ha båda barnen i samma skolan det år som Elias har kvar.

MEN. Så fick jag reda på att tre av de barn som gick i Elias klass just slutat och flyttat till en annan förskola som ligger fem minuter ifrån där vi bor. Det är också en privatskola, så de tar barn från 3 år och upp till 12 tror jag. Det är samma kedja som vår närvarande skola, samma läroplan etc, och jag hörde mig för där förra året när vi flyttade hit, men då var ju Elias för liten att börja, så det var inget alternativ tyckte jag då. Nu däremot, med alla lärarbyten som varit och den allmänna "orolighet" på den nuvarande skolan som jag känt de senaste månaderna (Jag har kommit fram till att vad jag tror att det är är att rektorn inte är omtyckt av lärarna, så de slutar. Jag tycker att rektorn är bra, men det är ingen harmoni i skolan som sådan.), så bestämde jag mig för att titta på den andra skolan. Det är ju ett rätt rejält manfall på barn (på en klass av totalt 9 barn så är ju 3 ganska många. Hur många är det, herr Dahlstrand ;-)?) och dessutom så ska antagligen den jättejätte bra pre-K läraren också sluta (hon ska göra klart sin masters examen i childhood education), så det blev verkligen droppen som fick bägaren att rinna över.

Ska bara titta lite och jämföra. Intalade jag mig själv när jag åkte dit. Jag tycker nämligen inte alls om att göra slut med nånting invant, jag får ju så vansinnigt dåligt samvete. I alla fall. Knappt 45 minuter senare kom jag ut därifrån och hade bestämt att Kronprinsen flyttar dit den 1 april.

Vilken skola och vilken jämförelse! Jättefina lokaler, ljust, ordning och reda och med mycket av barnens teckningar och arbeten på väggarna.
Den stora skillnaden är framför allt att de har ett väl utarbetat akademiskt program, även för 3-åringarna, där det är "skoldag" mellan 9 och 16. Det är skoluniform och det är veckoläxor (och innan nån drar den stora sucken, så bestod veckans läxa av att rita och läsa om vårblommor, inte allt för betungande.). Samtliga 3 & 4-åringar de har nu kan skriva sina egna namn, räkna till 20 och känner igen de flesta av alfabetets bokstäver. Det kan ju låta lite hysterisk, men det är givetvis fullt av utrymmen för lek också, jag är inte så överdrivet ambitiös att jag ser framför mig Kronprinsen på universitet när han är 12 direkt. Men, jag är 100% övertygad om att vikten av att ta tillvara på barns lust att lära sig. Efter barnens egna förutsättningar. På rätt sätt. Utan press. Utan betyg givetvis. Barn vill veta, de vill lära sig - Och de gör det om möjligheten finns. Och det gör den på den nya skolan.

Dessutom åker förskoleklasserna lite räkmacka på skolbarnen (Totalt har skolan ca 100 barn, varav ca hälften är förskolebarn) för eftersom det finns en massa speciallärare redan på plats där, så får även de mindre barnen ha musik, bild, dator, spanska och biblioteksbesök schemalagt varje vecka och de erbjuder dessutom privatlektioner i piano, dans (Ha! Äntligen kanske kronprinsen kan få dansa ballett. Tänkte inte på det ;-)), karate, fotboll och gymnastik. Det finns dessutom en pool där barnen får bada/simma varje dag under sommarmånaderna. Och de kostar i princip lika mycket som den nuvarande skolan gör, där inget av detta erbjuds. En no-brainer tycker då jag.

Men nu återstår det jobbiga; Att åka och tala om för det sjunkande skeppet att ytterligare en råtta hoppar av. Fast riktigt så illa är det ju inte - Sven ska ju fortfarande börja där till hösten (jag tror då inte att 1 1/2-åringar behöver så där vansinnigt mycket akademiskt faktiskt. Där blir jag glad om de lär sig sitta ordentligt på en stol, dela med sig och så småningom kissa på pottan. Jag har så små krav ;-)) så även om de mister en råtta, så får de ju en lillgris i utbyte. Och det är inte det sämsta, minsann!