tisdag 26 april 2011

Vem behöver sömn, när man blir så mycket allertare utan?

I natt sov jag jättedåligt, av nån anledning, och dessutom skulle jag gå upp kvart i sex för att power walka med min granne för första gången på ett halvår (något som vi brukade göra 3 ggr i veckan, ända tills i höstas, när hon opererades och fick en massa komplikationer). När klockan ringde, efter aaallldeeeeles för lite sömn, kröp jag typ upp ur sängen, sovandes, med grusiga ögon som inte gick att öppna av trötthet, men ut kom jag.

När jag kom in igen, så kändes det som om jag skulle ha kunnat krypa ner i sängen och sovit halva dagen, men det gjorde jag förstås inte heller, för det var lunchlådor som skulle packas, barn som skulle kläs på och en buss som skulle passas (och däremellan skulle jag vinka av lillgrisen och herr Dahlstrand, som åkte tidigare). Sedan skulle jag duscha själv också, för att hinna åka iväg strax efter barnen på trevligt och gott "kaffemöte".

Och nånstans däremellan så glömde jag helt bort att jag var trött. På väg hem från mötet så blev det äntligen inköpt en kruka till mitt hibiskusträd som jag köpte för några veckor sedan, men som hade en alldeles för liten kruka och därför envisas med att blåsa omkull hela tiden, såvida jag inte lutar det mot husväggen. Det är förvisso inget fel med vår husvägg, men det ser både väldigt skumt och fel ut med blommor upptryckta mot väggen och dessutom så blir en tegelvägg väldigt varm i söderläge, så den stackars blomman höll ju på att alldeles vissna bort. Dessutom hann jag med lite kompletterande blomstershopping till rabatterna på samma gång.

Väl hemma planterade jag, rensade lite rabatter, besprutade vårt lilla fina japanska körsbärsträd mot elaka, tillika Japanska, skalbaggar som äter upp alla löv på det så här års, rensade ut två stora kassar med gamla barnleksaker och -skor, som redan blivit donerade via Freecycle, detta underbara sätt att återvinna grejer man inte längre vill ha, men som någon annan kanske behöver. I farten hann jag också slänga en massa papper och gamla McDonnalds leksaker (ve denna plast) samt börja rensa ur lillgrisens garderob (och lite nostalgiskt konstatera att han faktiskt inte passar i bäbiskläder stl 1 år längre, hur gärna jag än vill det.... Det är lite vemodigt att inte ha någon bäbis i huset längre, även om det också är skönt.).

Tills telefonen ringde.

Det var lillgrisens skola som meddelade att han satt och åt lunch, åt en tonfiskmacka och sedan kräktes över hela matbordet. Hejsan hoppsan, vet inte om jag ska säga att jag inte är förvånad över att en 2-åring kräks av tonfisksallad, eller om jag ska ta åt mig att han faktiskt hade ätit halva smörgåsen, med god aptit, innan det hände och att det kanske är magsjuka.

Fan vet. Men hem kom han naturligtvis illa kvickt och därmed tog all min fantastiska effektivitet, effektivt, slut. Resten av eftermiddagen tillbringades med den lilla, rätt slaka, grisen i knät, omgiven av tre badlakan för att skydda soffan mot eventuellt mer kräk, tittandes på... Ja just det, High School Musical. Tre.

Nåt mer kräks kom dock inte - förrän vid makaronerna till middag. Mums! Sa den lilla grisen, tryckte munnen full - och kräktes sedan makaroner och utspädd äppeljuice över hela matbordet. Måste vara nån grej han har med det där med matbord, känner jag. Å andra sidan så är den mer äckelmagade pragmatiska delen av mig glad att han inte valde heltäckningsmattan. Faktiskt.

Nu. Dags för horizontalläge i soffan (utan handdukar) och lite av favorit-hemmafruarna i New York på inspelning. Sedan sängen och en mycket stark, intensiv, aftonbön om att ingen mer av familjen ska kräkas. Inte i natt. Inte alls, aldrig, never helst, tack. Amen.

1 kommentar:

Loppan flyttar västerut... sa...

Men stackars Sven! O dej! Ja du vet ju vad som hände mej Cajs, o idag har jag varit helt däckad. Kan det vara en strandbacill?
Kram

Och! Vad fint du har pimpat bloggen, jag gillart.