fredag 11 september 2009

A minute of remembrance

I dag håller jag en tyst minut för mig själv klockan 08.46 lokal tid.

En minut för att minnas de som dog den där obeskrivligt klara höstmorgonen. En minut för att minnas hur det tog mindre än en minut för världen att aldrig mer bli den samma. En minut för att minnas det jag upplevde den dagen och veta att det alltid kommer att finnas kvar inom mig. En minut för att minnas vem jag var då, och vem jag är idag. En minut för att minnas att livet trots allt går vidare.

En minut.

1 kommentar:

Annika sa...

Ja, vilken högst otäck dag det var...
Krispig luft, perfekt väder och sen detta overkliga om plan och WTC som jag diffust hörde på radion, kom till gymmet där alla var som naglade vid tv:n. Jag med. For hem när andra planet krashat in i WTC 2. HELT overkligt. Svärfar befann sig i Pentagon, kunde inte nås...Men han var OK.
SÅ fruktansvärd den dagen var.
OCH världen har aldrig sedan dess blivit sig lik...
SKÄMS nästan över att jag helt förbigått denna dag på min blogg idag...
Kram till dig!!