... Och så var det bara en kvar.
Strax efter lunch ringde Loppans fröken och berättade att hon (Loppan, inte fröken) hade kräkts på lunchrasten. Det var bara att hoppa in i bilen och åka och hämta.
Kronprinsen verkar tack och lov ha piggat på sig lite, så förhoppningsvis är det en snabbt övergående sak. Och ändå, bättre att ha två små utslagna, sjuka barn i soffan på en gång än ett om dagen i flera dagar. Om man nu ska se positivt på det hela, och det ska man ju.
Nu, mega lakans- och handdukstvätt och stor sanitizing av huset innan lillgrisen kommer hem. Fast jag har inte så stort hopp om en kräkfri natt tyvärr. Och lillgrisar som ju inte kan kräkas i hink heller... Blä.
1 kommentar:
hoppas att ni alla kryat pa er snart :-)
Skicka en kommentar