Vissa stunder med barn är underbara på det sättet att man nästan får ont i hjärtat av kärlek. En morgongosig bäbis, som lägger små mjuka barnarmar runt ens hals och avfyrar ett 4 risgryn stort leende. Och så insikten att hela det lilla glada barnet är full av bajs, man själv är nu full av bajs och sängen är full av bajs....
Det var inte en av de underbara stunderna, men som sagt, jag vet att de finns.
6 kommentarer:
Bläsh...vilken liten förädisk bebis du har!!
:)
Mrs McGlaun: Ja men eller hur!? Små barn som bajsar ner sig får allt faktiskt lov att bajsa så det luktar. LITE förvarning, tack :-)! Kram!
anna of sweden: Nu sä här i efterhand ja :-). Jag var betydligt mer :-# för en stund sedan! Kram!
Oh so nice! Kommer ihåg de där gångerna. Som tur är så har luktminnet försvunnit...
Kramen!
Jamen det är ju mysigt, aahh...Precis som Taina har jag förträngt luktminnet :-)
Sven är ju SÅÅÅÅ gosig!!
Kram!
Vi har huvudkranen i källaren. Även till sprinklersystemet.
Så att du slipper gå och fundera! :D
Kram!
Skicka en kommentar