Jag håller på att bli alldeles ilsk, här en regnig lördagsmorgon. Anledningen? Jag läste just artikelserien Svensk? Var god dröj! i DN.
Vad är det med alla goda intentioner som bara blir så fel? Är det verkligen goda intentioner, eller är det ett sorts kollektivt undermedvetet tänkande av att "de" inte är riktigt på samma nivå som "oss"? Att det faktum att man blivit flyktig och/eller invandrare på något vis drar ner intelligensen och kompetensen hos individer och gör dem lite mindre dugliga och värdiga? Så att man i slutändan börjar behandla människor på det vänliga sätt man gör små barn. Omhändertagande och kravlösa.
Och om man blir behandlad utan krav, när slutar man då försöka prestera något? Och om man slutar prestera och kräva, är det då inte rätt att man blir behandlad som ett litet barn?
Varför kommer någon på idén att kalla krav för rasism? Varför är det fel att kräva att människor gör rätt för sig och beter sig på ett sätt som är kulturellt och socialt acceptabelt? Och vem har i sådana fall rätt att bestämma vad som räknas som "rätt och riktigt"?
Är det konstigt att vi får rasism och fördommar? Går det att brya sig ur ett ekorrhjul som uppstått från missförstånd och missförhållanden som alla skett därför att vi vill vara ett välfärdsland som erbjuder social trygghet, respekt och omsorg för alla - vare sig de som mottager alla dessa förmåner vill ha dem, förtjänar dem, eller ens motpresterar mer än att be om mer?
Generalisera går ju naturligtvis att göra åt både positivt och negativt håll.
Jag säger inte att jag nödvändigvis vet att allt fungerar bättre här än Sverige, men jag tror mig i alla fall veta att man inte sätter invandrare i förläggningar (förutom Guantanamo dårå, men det är ju en heeeelt annat blogginlägg) och säger att "Om fyra år blir du integrerad. Här får du lite pengar under tiden. Var glad.".
Det är någonting som är så skevt i det här. Eller som Refat El Sayed (hette han så?) sa på den gamla goda tiden; Här ligger en gravad hund.
2 kommentarer:
Jag tycker att du har all rätt att vara upprörd. Jag håller med om att det känns olustigt att ta in flyktingar och sedan bara låta dom leva och bo på ett och samma ställe i ett flertal år. Fast det är klart, dom har ju Svenska för invandrare att sysselsätta sig med. Man borde ju tycka att ett såpass "smart" land som Sverige borde inse att ett språk lär man sig när man är ute och minglar, lever och bor tillsammans med lokalbefolkningen. Jag antar att det tankesättet sopas lite under mattan när det kommer till invandrare.Det är synd tycker jag.
Sedan tycker jag även att det är konstigt att ett land som Sverige är så pass smygrasistiska. För nog talas det alltid om hur öppna och äventyrslystna det Svenska folket är? Dom åker gärna till andra länder, upplever andra kulturer, maträtter och språk. Men det verkar inte vara helt OK när förändringar sker i det egna landet.
Ja du Jenny, jag vet faktiskt inte vad jag ska säga mer.
För övrigt så har jag (tro det eller ej) bott på en flyktinganläggning i Sverige. Huset vi hyrde en lägenhet i hyrdes ut till invandrarverket och under 3 års tid bodde vi tillsammans med en massa olika folk från olika länder. Jag vet att många av mina kompisar tyckte att det var pinsamt, men för oss gjorde det ingenting. Dom var alltid snälla och ringde alltid på dörren med famnen full av bakverk och handarbeten som dom ville ge min mamma.
Ja, jag blir alltid alldeles trött när jag läser sånt där... här ligger nog mer än en gravad hund ...
Skicka en kommentar