måndag 23 februari 2009

Oh, what a beautiful morning

Man kan sova mycket, länge och skönt. Eller så kan man försöka sova mestadelen av natten sittande i en stol, gungande liten bäbis som skriker så fort han läggs ner i sängen. Då sover man inte så värst mycket alls.

Och när bäbisen somnat, små korta stunder emellanåt, och det vinglats tillbaka till den riktiga, sköna, sängen så möts man av små sparkande pojkben som helt tagit över mammans halva av sängen. När man så ändå lyckats somna, balanserande på kanten av madrassen med typ en fot i golvet som stöd, så vaknar liten ledsen bäbis igen och allt börjar om. Då sover man inte heller så värst mycket alls.

Jag har ingen aning om vad som är fel med Sven, han har ingen feber eller kräks eller nåt, men någonting är det ju, för barn brukar ju kunna ligga ner vanligtvis utan att skrika som om de låg på nålar. När jag bäljat i mig en termos kaffe och fått upp ögonen så att jag ser att slå numret, får jag väl ringa vår doktor. Bergis att det är öroninflammation eller nåt.

3 kommentarer:

Marianne sa...

Tänder?

Hoppas han mår bra igen och att du har fått sova!

Kram!

Anonym sa...

Aj, aj, såna där nätter är inte oroliga!! Hoppas det reder sig...

Jenny sa...

Marianne: Hm, du kan ha rätt! Han håller på att få fyra tänder, och det kanske inte känns så kul. Hoppas det är det, och inte öronen. Tack för tipset! kram!

mz.olsson: Tack och lov är de inte så ofta förekommande i alla fall. och NU sover ungen, klockan är 20 i 12 på dagen och han sover fortfarande. Det gör dock inte jag, jag dricker kaffe, men jag tror att det blir en tidig kväll ikväll! Kram!