Kängrubäbis

Minsta älskeprinsen var på 4-månaderskoll i går och fick sig fyra små elaka vaccinationssprutor (aldrig har jag sett en bäbis se så rent ut sagt förbannad och förorättad ut av denna behandling. Om jag inte hade tyckt så synd om honom hade det varit lite kul). Idag är han febrig, gnällig och mammas egna lilla Hansaplast.

Inte mycket blir det gjort direkt, men det är svårt att inte bära på nån som kryper ihop som en liten koalabjörn i famnen på en och håller armarna krampaktigt runt ens hals. Och inget ont som inte har nåt gott med sig, jag blir ju väldigt insatt i alla de här finanskris-turerna när jag tittar på tv med den lilla koalabjörnen sovande i famnen, och det är ju alltid, ehm... lärorikt och allmänbildande. Tro mig, jag försöker verkligen att förstå, men det är ju så svårt när ögonen bara vill trilla ihop hela tiden.

Och just det, lilla grisen börjar bli en riktigt stor gris; 7005 gr tung och 67,5 cm lång minsann. Huff.