I've done my duty

Så var det dags att rösta igen. North Carolina är ju inte direkt heta på gröten när det gäller att ha valdag där resultatet räknas, men i år gjorde det ju faktiskt det - åtminstone på den demokratiska sidan. Så det var ju lite kul, även om jag måste säga att jag i det längsta stått som åsnan mellan de proverbiala hötapparna, för egentligen, EGENTLIGEN, är det ju ingen skillnad mellan Clinton och Obama, åsiktsmässigt. Den ena är kvinna och den andra är svart. Which is a big deal, men kanske inte just politiskt inom det demokratiska partiet. Det är ju inte direkt deras demografiska skillnader som man ska rösa på. Så det var svårt.

Min röstlokal visade sig ligga i en väldans tjusig Country Club, i ett väldans tjusigt område, där vi fick rösta under kristallkronor och till klassisk musik. Jag har svårt att tänka mig att (stackars) Obama fick så värst många röster från just den vallokalen. Det var väldigt väldigt WASP:igt allting, med bara en massa BMW och Mercedes på hela parkeringsplatsen -förutom herr Nilsson då, som var både dammig och tja, barnvänlig i största allmänhet. Men han höll ställningarna utmärkt, när jag vaggade gick in och röstade.

Precis som i Texas, förra gången, var det elektroniska skärmar och precis som förra gången var det också trehundra elva namn på personer i possitioner som jag aldrig hört talas om. Egentligen är jag alldeles förfärligt pinsamt oinsatt i lokalpolitiken, och egentligen borde jag nog inte få rösta, eftersom jag inte har någon aning om vad eller vem jag röstar på. Men röstar gjorde jag ändå och det går så bra att välja och vraka baserat på namn också. Emellanåt körde jag lite könskvotering också, för att åtminstone göra nånting vettigt.

ag var mycket nöjd med mig själv när jag körde därifrån. Min medborgerliga plikt var uppfylld. Eller nåt.