Så in i bomben PC

Jag har just tillbringat en timme i pyssel-och-dona-vi-säljer-verkligen-varenda-pinal-som-någonsin-gått-att-klistra/måla/sy/klippa/dreja/färga/forma/skapa/trä/baka/dekorera-med-och-lite-till-som-du-aldrig-ens-visste-att-du-kunde-göra-affären för att hitta någon form av klipp & klistra aktivitet till prinsessans "Thanksgiving feast" som de ska ha i nästa vecka (detta är liksom klassförälderns lott, tillsammans med att skicka ut email om frivilligdonationer och -hjälp). Detta visade sig vara ett smått oöverstigligt problem då det helt sonika inte fanns varken minsta kalkon- eller pilgrimspyssel i hela affären. "Nej det är slut, det reade vi ut runt Halloween" svarade personalen glatt. Jaha men tack då. Knappt ska man ha tryckt barnen full av godis, förrän man tydligen borde ha börjat tänka kalkon. Jaja, till nästa år då. I år får ungarna färglägga själva, det kan man ju faktiskt göra...

Men, eftersom det ju inte bara ska vara Thanksgiving fest i klassen utan dessutom en jul förlåt, holiday dito precis före jul, förlåt, vinterlovet så tänkte jag att det var lika bra att leta pyssel till det när jag ändå var i pysselmeckat och det dessutom fanns något kvar. Slug som jag är.

Det var lika svårt det.

Det var ju det här med att ordet jul inte får nämnas i sammanhanget. Man får inte tillverka någonting som ser ut som det ska hängas i en julgran -för man får inte utgå ifrån att alla har gran. Man kan inte pyssla med någonting som har tomtar på sig -för alla kanske inte firar med jultomte. Detsamma gäller för stjärnor, ljus, änglar och renar. Eller ljusstakar. Det finns ju så mycket kvar att välja på, när man ska oroa sig för att den ena eller den andra symbolen ska göra någon upprörd. Framför allt är det väldigt väldigt svårt att inte själv bli upprörd över denna politiska korekthet som har krånglat till något som ska vara glatt och trevligt, till något som blivit smått ångestfyllt över att försöka räkna ut vem som kan tänkas bli sårad över en ytterst osårande tomte.

Jag har skrivit det förut, och jag skriver det igen: Jag tycker ingen ska tvinga på någon annan någon religion. Nope. No. Icke. Men jag tycker inte heller att man ska vara så stingslig att man inte kan ha respekt nog för andra människors tro och seder att man blir förolämpad över den personens sätt att fira eller gratulera eller hur man nu ska säga. Lika lite som jag kan tänka mig att jag skulle bli upprörd eller känna tvång att sätta upp en Menorah om Mahtilda kom hem och hade gjort en i skolan, lika lite har jag förståelse för att någon som får hem en julgranskula skulle kunna känna annat än stolthet över vad ens barn har gjort. De behöver inte springa ut och köpa en gran att hänga eländet i. Och fortsätta fira vad det nu är de firar, när det nu är de firar, med vilka saker de nu firar med. Och gärna dela med sig av sin firar-kultur till oss andra - Utan att jag för den delen inte ska få prata om min tomte.

Gaah och lite till. Så det så. Om nån undrar så hittade jag tillsist snögubbs-ramar för barnen att dekorera. Så jämngrått PC att jag nästan rodnar. Rebelliska röster skrek åt mig att köpa de rödaste, glassigaste tomtarna. Men. För mina barns skulle är jag tyst och en bättre människa. Så att jag får fortsätta att vara klassförälder året ut.