Så dimper man ner i verkligheten igen (mysigt, mysigt var det att komma hem och aldrig har väl gullebarnen kännts mer gulliga än när man inte sett dem på fem dagar! Och herr Dahlstrand förstås, inte att förglömma, även om han vanligtvis inte är fullt så uttröttande som barnen.) och hade tänkt skriva ett långt, intelligent (givetvis) inlägg om konsten, döden och situationen på finansmarknaden... Och så ligger vårt internet nere typ hela dagen och nu är jag för trött.
Aja. Lika bra det kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar