Vi har nu i två veckor varit utan vår skafferidörr. Detta pga att klantiga budkillar skrapade upp halva dörren när de levererade vårt kylskåp - I Januari. Nåja, inget vi inte kunde leva med i några månader, right? När de så äntligen skulle fixa denna stackars dörr kom de och hämtade den en måndag, och skulle komma tillbaka med den "om lördag", nej inte riktigt, men på onsdagen. Onsdagen kom, och då ringde de och sa att de inte visste vad det skulle vara för färg på den, och skulle vi kunna ge dem information om vilken färg som använts. Så klart. Dörren skulle då vara färdig "på fredag". Fredagen kom, fredagen gick. På onsdagen förra veckan ringer jag dem för att få veta när vi ska få hem vår dörr. Ja, nä, då är de inte nöjda med hur dörren ser ut, målaren som har sprutmålat den var inte bra, bla, bla, bla, men vi ska få den på fredag. Fredag kommer, ingen ringer. Jag ringer (igen). Nä, målaren har inte hunnit måla den, den kommer på måndag. Nu är det då onsdag IGEN och jag ringer (om ni tycker att det är tjatigt att läsa detta är det inget emot hur tjatigt det är att hålla på och ringa, jag lovar :-))... Och som om det vore den naturligaste saken i världen meddelar de då att dörren målades för 30 minuter sedan!! Och kommer imorgon. Fan tro´t. Jag är säker på att "det bidde ingenting", de har typ sandat sönder vår dörr och vi får tillbaka en kökslucka eller nåt. You just wait and see.
Det andra som inte kommer är en bänk som vi beställt till vår uteplats. Som beställdes i mars, skulle komma i början av april och, såklart, fortfarande inte har kommit. Och det lustiga med allt det här är att folk inte har vett att åtminstone be om ursäkt, eller låta som om de har viss förståelse för att man blir frustrerad av att vänta. Näe då, istället låter de smått irriterade över att man stör dem med sina frågor.
Jaja, livet är inte bara väntan. Idag kommer faktiskt elektrikern som vi väntat på i två månader. Alltid nåt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar