Julstress

Ok, det är de facto mindre än en månad kvar till julafton och jag har börjat göra jul-att-göra-listor. Samt därefter omedelbart fått julstress-ångest. Hur ska jag hinna göra allting som jag VILL göra, för att inte tala om allting jag MÅSTE!?? Ok, måstena är till stor del viljor, men ändå… Näe, det får helt enkelt bli jul boot-camp med DICIPLIN (för övrigt ett av den älskade herr Dahlstrands favoritord, tillika ett av fru Dahlstrand ganska illa omtyckt detsamma. Oposites attracts heter det ju…), så går det nog. Typ “pepparkaksbak onsdag morgon klockan 06.15, “Tyst ungar, jag struntar i om ni vill sova, BAKA för i *fult ord*!”" och “julklappsinslagning torsdag kväll 21.18, “Jasså har vi inte köpt några julklappar än, jaja då går det ju fort i alla fall.”"Typ. Eller också är jag bara odiciplinerad, som vanligt, och hinner det vi hinner och gör det vi vill göra. Vilket förvisso lär leda till stress det också, eftersom fru Dahlstrand inte vill prioritera bland det roliga utan göra ALLT.
Jag är avundsjuk på Martha. Martha gjorde säkert upp sitt jul-planeringsschema i september och följer det exakt. Skulle jag också kunna… Men jag vill inte. Jag vill baka lussebullar, inte på fredag och inte nästa torsdag. Utan nu. Bums på stuberten sugen. Åt fanders med diciplinen, den tar vi efter nyår! Eller nåt.

Långhelg här

Känns konstigt att Sverige inte går hem efter lunch idag; Att det inte är trafikstockning på alla utfarter, kaos i alla mataffärer, att all philadelphiaost inte tagit slut just i den affären man själv är i, att det inte gapar tomt bland de inlagda gröna bönorna på Pris X-tra och att det inte doftar mat hemma hos nästan varenda kotte man besöker. För det är ju så det är här. Idag börjar amerikanarnas i stort sett enda fyradagars-helg, visserligan är fredagen teoretiskt sett en arbetsdag, men så oförstående som di verkar vara för klämdagar här så är ändå nästan alla som KAN lediga. För att shoppas. På fredag startar julrushen på riktigt här med Black Friday, vilket väl kan beskrivas som mellandagsrea när den är som värst ;-).

Elias står nu ensam för monstersjukan i vårt hus, men han gör det med besked; Ögoninflammation, över 40 graders feber (sedan i måndags), röd i halsen, lite röd i ena örat, bihåleinflamation och ovanpå det antagligen ett vanligt virus. Och just det, fem nya tänder som är i olika stadier av framkomst. Kindtänder. Detta har jag nu inte diagnostiserat alldeles själv, utan jag tog honom faktiskt till doktorn idag när jag började tycka att han var lite väl ynklig. Dessutom vet jag nu att man inte ska ge flytande ipren om inte barnet ätit, för då kan de kräkas… Ganska mycket till och med. Vet jag av alldeles egen erfarenhet ;-). Men jag är bara glad att det inte var magsjuka OCKSÅ. Jaja, med lite dunderpenicillin så ska nog alla baciller förgöras en gång för alla! Hoppas jag.

Åter till pajbaket.